Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD, ”Inflammatory Bowel Disease”) är benämningen på en grupp sjukdomar som orsakar inflammation i tarmen. Termen används för sjukdomarna ulcerös kolit, Crohns sjukdom och obestämbar kolit. IBD är en kronisk sjukdom där symtomen kommer i perioder (skov), avlöst av perioder utan några besvär (remission).
Vid ulcerös kolit är endast tjocktarmen (kolon) drabbad. Crohns sjukdom däremot kan förekomma var som helst i magtarmkanalen, från munhålan till analöppningen, och kan omfatta hela tarmväggens tjocklek. Även om ulcerös kolit och Crohns sjukdom är olika sjukdomar har de många likheter. I upp till 10 % av alla fall har patienten en inflammation i tjocktarmen med symtom som kan passa in på båda tillstånden. Detta kallas då ”obestämbar kolit”.
Att drabbas av inflammatorisk tarmsjukdom är idag ofta inte fullt lika dramatiskt som tidigare. Under senare år har kunskapen om inflammatoriska sjukdomar ökat, diagnosmetoder förbättrats och behandlingsmöjligheter tagit ett stort kliv framåt.
Den exakta orsaken/orsakerna till IBD är okänd men det finns en del teorier. Genetiska/ärftliga faktorer spelar in, det finns också familjer där IBD är vanligt förekommande. Förekomsten av IBD varierar i frekvens i olika delar av världen. Andra möjliga orsaker är virus-eller bakterieinfektioner och faktorer som har att göra med immunsystemet. Immunsystemet är till för att skydda kroppen, men vid IBD verkar det vara överaktivt. Denna överaktivitet är kopplad till inflammation.
Ulcerös kolit
Ett skov av ulcerös kolit kan ge några eller alla av följande symtom:
Crohns sjukdom
Eftersom Crohns sjukdom kan drabba vilken del som helst av magtarmkanalen skiftar symtomen beroende på var sjukdomen sitter.
De viktigaste/vanligaste symtomen på Crohns sjukdom är:
Symtom utanför mag-tarmkanalen
Inflammatorisk tarmsjukdom kan leda till symtom utanför magtarmkanalen. Det är viktigt att komma ihåg att de är mycket mindre vanliga än de symtom som räknats upp ovan. Det kan t ex vara:
Leder – Inflammation i stora och små leder i armar, ben, bäcken och ryggrad. Detta kan orsaka smärtor, svullnad och rörelsebegränsning i de drabbade lederna (artrit, sakroiliit)
Hud – Rodnad och ömmande hud särskilt på underbenen, knölros (erythema nodosum) eller svårläkta sår som läker långsamt (pyoderma gangrenosum).
Ögon – Rodnade, smärtande, grusiga, rinnande ögon (irit, konjunktivit)
Ulcerös kolit och Crohns sjukdom ger så pass uttalade symtom att de flesta kontaktar sin husläkare i samband med det första insjuknandet. Misstänker läkaren inflammatorisk tarmsjukdom remitteras du vidare till en gastroenterolog (mag- och tarmspecialist). Läkaren beslutar vilka prover som behöver tas och vilka undersökningar som behöver göras. Det kan t.ex. vara:
När du kommer till läkaren får du frågor om vilka symtom du har. Läkaren undersöker buken, kanske även resten av din kropp för att se om det finns några förändringar i ögon, hud eller leder. Eventuellt undersöks även analöppningen efter hudflikar, fistlar, varbölder eller blödning.
När alla undersökningar är klara och diagnosen har ställts, beslutar sig läkaren tillsammans med patienten för en lämplig behandling. Faktorer som hur svår sjukdomen är och var den sitter måste bedömas innan man väljer behandling.
Aminosalicylater/5-ASA
Denna läkemedelsgrupp omfattar substanserna mesalazin, olsasalazin och sulfasalazin. Din läkare kanske kallar dessa läkemedel för 5– ASA läkemedel. Läkaren väljer det läkemedel som är mest lämpat för din sjukdom. 5-ASA läkemedel minskar inflammationen i tjocktarmen och underlättar läkningen av den inflammerade tarmslemhinnan. Läkemedlen är bra för behandling av lindriga till måttliga skov och används för att hålla sjukdomen i remission. Liksom alla läkemedel kan aminosalicylater/5- ASA orsaka biverkningar men alla användare behöver inte få dem. Exempel på läkemedel som innehåller mesalazin är Asacol, Mezavant och Pentasa. Läs bipacksedeln som medföljer förpackningen för mer information.
Kortison (steroider)
Kortison kan användas för att lindra skov. Det är ingen långtidsbehandling. De ges oftast i ca 8 veckor och börjar med en hög dos som stegvis minskas tills kuren är avslutad. Det är viktigt att man avslutar kuren enligt läkarens anvisningar och inte slutar ta kortisonet tvärt.
Kortison kan vara mycket effektivt på symtomen vid inflammatorisk tarmsjukdom men kan ha biverkningar såsom t ex ödem (vätska i vävnaderna), acne och högt blodtryck. Exempel på kortison kan vara prednisolon eller budesonid. Läs bipacksedeln som medföljer förpackningen för mer information.
Immunmodulerande behandling
Dessa läkemedel ordineras ofta om du behöver upprepade behandlingar med kortison eller om symtomen kommer tillbaka när du minskar kortisondosen. De kallas ibland immundämpande eller immunmodulerade läkemedel.
Det kan ta upp till fyra månader för ett immunmodulerande läkemedel att få full effekt och därför kanske du får dem tillsammans med en kortisonkur eller kanske trots att du för tillfället mår ganska bra. Man har sett att de är bra för att förhindra återfall eller skov. Läs bipacksedeln som medföljer förpackningen för mer information. Exempel på immundämpande läkemedel är metotrexat (Metoject) och azatioprin (Immunoprin/Imurel).
Biologiska läkemedel
Biologiska läkemedel är en grupp preparat som är kopior eller efterliknar kroppsegna ämnen och de påverkar olika steg i den inflammatoriska sjukdomsprocessen, t ex vid IBD.
Det finns olika typer av biologiska läkemedel. De ges som dropp direkt i blodet, som injektion i underhuden eller tabletter. Läs bipacksedel i förpackningen som medföljer respektive produkt för mer information.